occupational health and safety consultation
Arbete på hög höjd, i slutna utrymmen och andra riskfyllda miljöer ställer höga krav på arbetsmiljö, säkerhet och planering.
Säkrare arbetsplatser genom rätt kompetens och rätt åtgärder
På C2 Vertical Safety har vi egna arbetsmiljöingenjörer och specialister med gedigen erfarenhet av arbete i komplexa och riskfyllda miljöer. Vi erbjuder stöd genom hela processen – från riskanalyser och arbetsmiljöplaner till utbildning, beredskapsplaner och uppföljning. Genom praktisk och verksamhetsanpassad arbetsmiljökonsultation hjälper vi företag att skapa säkra och hållbara arbetsplatser. Vårt fokus ligger alltid på att uppfylla lagkrav, minimera risker och utveckla effektiva arbetsmetoder som fungerar i verkligheten.
Har du frågor kring arbetsmiljö är du välkommen att boka in ett digitalt möte med vår arbetsmiljöingenjör
Våra tjänster inom arbetsmiljökonsultation:
Vi erbjuder kvalificerad rådgivning inom arbetsmiljö med särskild kompetens inom arbete på hög höjd, fallrisker, slutna och trånga utrymmen samt andra komplexa riskmiljöer.
Våra arbetsmiljöingenjörer hjälper er att omsätta lagkrav, riskbedömningar och tekniska förutsättningar till praktiska och fungerande lösningar. Rådgivningen kan ske både i planeringsfasen och direkt ute i verksamheten.
Vi kan bland annat ge stöd inom:
- Riskbedömning och val av lämpliga skyddsåtgärder
- Arbetsmetoder för arbete på hög höjd och i slutna utrymmen
- Val och användning av fallskydds- och räddningssystem
- Beredskap, räddningsplanering och evakuering
- Krav på kompetens, utbildning och organisation
- Granskning av arbetsberedningar, rutiner och instruktioner
- Tolkning och praktisk tillämpning av arbetsmiljölagstiftning, gällande AFS och relevanta standarder
Målet är att skapa lösningar där säkerhet, arbetsmetod, utrustning och kompetens fungerar tillsammans och är anpassade till den faktiska arbetsmiljön.
Rätt kompetens är en grundläggande förutsättning för att riskfyllda arbeten ska kunna planeras och genomföras säkert. Vi erbjuder både teoretiska och praktiska utbildningar som anpassas efter verksamhetens risker, arbetsmetoder och den utrustning som används.
Utbildningarna kan bland annat omfatta:
- Arbete på hög höjd och fallskydd
- Räddning och evakuering från höjd
- Arbete i slutna och trånga utrymmen
- Räddning från slutna utrymmen
- Riskbedömning och arbetsberedning
- Kontroll och användning av personlig fallskyddsutrustning
- Praktiska räddningsövningar och scenarioträning
- Kompetensutveckling för arbetsledare och personal med särskilda säkerhetsfunktioner
Vi lägger stor vikt vid att deltagarna inte bara ska förstå vad som ska göras, utan även varför och hur säkerhetsåtgärderna ska tillämpas i den egna verksamheten.
Vi tar fram kompletta fallskyddsplaner och helhetslösningar anpassade efter er verksamhet och arbetsmiljö.
Processen kan inkludera:
- Analys av verksamheten
- Riskbedömning och dokumentation (enligt AFS 2023:1, 2 och 2023:10 kap 4 skydd mot skada genom fall)
- Rutiner och processer
- Framtagning av beredskapsplan/räddningsplan (enligt AML 3 kap allmänna skyldigheter AFS Avdelning V: kemiska riskkällor, 7 kap)
- Förslag på förbättringsåtgärder
- Metodbeskrivningar kopplade till EN363 Fallskyddsystem
- Utbildning av personal
- Besiktning och kontroll med utgångspunkt från EN365 och vad som anges i manualer och märkningar
Uppföljning av förbättringsåtgärder
Som extern specialist deltar vi vid skyddsronder och säkerhetsgenomgångar för att identifiera risker och förbättringsområden inom verksamheten (Enligt AFS 2023:1 11§).
Vi bidrar med:
- Expertkunskap inom arbete kopplat till hög höjd och slutna utrymme
- Identifiering av riskmoment
- Förslag på åtgärder och förbättrade rutiner och processer
- Stöd vid arbetsmiljöarbete och efterlevnad både inför och under förändringar i arbetet
Vid tillbud eller olyckor hjälper vi er att genomföra professionella incidentutredningar med fokus på lärande och förebyggande åtgärder.
Under utredning går vi igenom
- Orsaker och bakomliggande faktorer kopplade till incidenten
- Förbättringsåtgärder för att minska framtida risker
- 5whys, rotanalys kopplat till MTO
Vi genomför riskbedömningar för arbetsuppgifter och högriskmoment, exempelvis:
- Arbete på hög höjd
- Slutna utrymmen (Confined Space)
- Trånga utrymmen
- Räddningsarbete
- Temporära arbetsplatser
Vi erbjuder även utbildning i hur man arbetar med och upprättar professionella riskanalyser.
Vi hjälper er att ta fram arbetsmiljöplaner anpassade för projekt och arbeten med särskilda risker i enlighet med AFS-2023:3
Exempel på områden:
- Arbete på hög höjd
- Confined spaces
- Fallrisker
- Beredskap och säkerhetsrutiner
- BAS-P – Byggarbetsmiljösamordning för planering och projektering
- BAS-U – Byggarbetsmiljösamordning för utförande
Vi hjälper till att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras redan i planerings- och projekteringsfasen för att minimera risker innan arbetet påbörjas.
Under projektets genomförande hjälper vi till att samordna arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och säkerställa att arbetet bedrivs säkert och enligt gällande lagstiftning.
Vi tar fram beredskapsplaner/räddningsplaner enligt gällande krav och standarder för det aktuella arbetet och arbetsområdet.
Planerna anpassas efter:
- Working environment
- Risknivå
- Tillgänglighe
- Rescue equipment
- Personalens kompetens
En räddnings- eller beredskapsplan behöver fungera även när en verklig incident inträffar. Genom praktiska och verksamhetsanpassade övningar hjälper vi er att kontrollera att organisation, personal, utrustning och räddningsmetoder fungerar tillsammans.
Övningarna kan bland annat omfatta:
- Räddning och evakuering från hög höjd
- Räddning från slutna och trånga utrymmen
- Omhändertagande av skadad eller medvetslös person
- Larmkedjor, kommunikation och ansvarsfördelning
- Användning av räddnings- och evakueringsutrustning
- Samverkan mellan egen personal och externa räddningsresurser
- Scenariobaserade övningar utifrån verksamhetens identifierade risker
- Utvärdering, erfarenhetsåterföring och förbättringsåtgärder efter genomförd övning
Efter genomförd övning kan resultatet användas för att identifiera brister och utveckla beredskapsplaner, arbetsmetoder, utrustning och kompetens.
Vi granskar verksamhetens rutiner och processer för att säkerställa att de:
- Följer aktuell lagstiftning
- Uppfyller arbetsmiljökrav
- Är praktiskt fungerande i verksamheten
- Bidrar till en säkrare arbetsplats
Vi analyserar arbetsplatser och arbetsområden för att säkerställa rätt säkerhetsnivå och kompetenskrav.
Exempel:
- Vilken räddningskompetens krävs?
- Vilken utbildning behövs?
- Vilken utrustning är lämplig?
Därför väljer företag C2 Vertical Safety
- Specialistkompetens inom arbete på hög höjd och riskmiljöer
- Praktiska och verksamhetsanpassade lösningar
- Fokus på både säkerhet och effektivitet
- Stöd från analys till genomförande och uppföljning
- Konsulter med erfarenhet från verkliga arbetsmiljöer
Contact us
Vill ni stärka ert arbetsmiljöarbete eller behöver stöd i ett specifikt projekt? Kontakta vår arbetsmiljöingenjör på joakim.tunje@c2safety.com or info@c2safety.com så hjälper vi er att skapa en säkrare arbetsplats.
Frequently asked questions
A risk assessment means that the employer investigates what risks of ill health and accidents exist in the work and assesses how serious the risks are. The risk assessment is a central part of the systematic work environment management and must help the employer to decide what measures need to be implemented.
Risk assessments must be documented in writing, and it must be clear what the risks are and whether they are serious.
Risk assessment is often used as a collective term for identifying and analysing risks in a job, a working method or at a workplace. In the Swedish Work Environment Authority's provisions, the term used above all is risk assessment.
A risk analysis can be used as a basis for the risk assessment by, for example, identifying hazards, potential events and consequences. When working at height, in confined spaces or in other hazardous environments, the risks need to be assessed based on the actual working conditions.
A risk assessment must clearly show which work environment risks have been identified and whether they are serious. Depending on the operations, the assessment may cover work tasks, sources of risk, possible consequences, probability, existing protective measures and the need for further measures, amongst other things.
For hazardous work, the risk assessment may also need to be supplemented with, for example, work instructions, method statements, competence requirements, selection of protective equipment and emergency preparedness.
A risk assessment must be in writing and show what risks exist and whether they are serious. The documentation should be sufficiently clear and practically useful to serve as a basis for decisions on measures.
For example, when working with fall risks, confined spaces or other particularly hazardous work operations, the assessment needs to be adapted to the workplace, the work task, the work method and the equipment that is actually to be used.
The employer must regularly examine the working environment conditions and assess the risks of ill health and accidents. A risk assessment must also be made when changes in operations are planned, for example in the event of changed work methods, new equipment or other changes that may affect the working environment.
The risk assessment must be carried out before the planned change is implemented so that risks can be prevented.
Yes. According to AFS 2023:1, risk assessments must always be documented in writing. The documentation must show which risks have been identified and whether they are serious.
This means that an oral walkthrough alone does not replace the required documented risk assessment.
It is the employer's responsibility to ensure that the work environment is investigated and that the risks are assessed. For example, managers, supervisors, safety representatives and affected employees can participate in this work.
If the organisation lacks sufficient expertise for systematic work environment management, the employer must engage occupational health services or equivalent expert help from outside.
The risk assessment should involve people who are familiar with the tasks and the actual working conditions. This could include, for example, a manager or supervisor, affected workers and safety representatives.
For complex or particularly hazardous work, specialist expertise may also be required in areas such as fall protection, ergonomics, chemical risks or other working environment fields.
The concepts are sometimes used in a similar way, but the Swedish Work Environment Authority's regulations primarily use the term risk assessment.
A risk analysis can be used to identify and analyse sources of risk, events and consequences. The risk assessment involves the employer assessing the risks of ill health and accidents, and documenting what the risks are and whether they are serious.
A working environment plan is a written document required for certain construction and civil engineering work. The plan is used to prevent working environment risks during the construction project and must contain the information required based on the project's organisation and risks.
The working environment plan must be drawn up early and developed as the project is planned and carried out.
A written working environment plan is required for construction and civil engineering work if any of the work with specific risks specified in AFS 2023:3 needs to be carried out or if the project is of such a scale that an advance notice must be submitted.
The assessment of whether a working environment plan is required therefore needs to be made based on both the scope of the project and the types of work and risks involved.
Bas-P, the client safety and health coordinator for the planning and design phase, shall draw up or have drawn up the working environment plan when such a plan is required. Work on the plan shall begin as soon as Bas-P has been appointed and planning and design have commenced.
The client is responsible for ensuring that a working environment plan is drawn up when required.
Before any initial construction or civil engineering work begins, the client-appointed safety coordinator for the planning phase (Bas-P) shall hand over the working environment plan and relevant information regarding the working environment management to the client-appointed safety coordinator for the execution phase (Bas-U).
Once the working environment plan has been handed over, the construction site safety supervisor (Bas-U) must, amongst other things, ensure that the plan is available at the construction site so that those working there can access it.
The Construction Work Environment Coordinator must also update the work environment plan based on how the work progresses, changes that occur, the work methods actually used and other changes that are significant for the work environment.
The working environment plan must be adapted to the current construction project and the requirements that apply to the project. Among other things, it can describe how the working environment work is organised and how work with special risks is to be managed.
For high-risk tasks, the plan may need to include or refer to specific preventative measures and working methods. The important thing is that the construction phase plan is project-specific and kept up to date throughout the course of the project.
Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen. Bas-P arbetar med att samordna arbetsmiljöfrågorna under detta skede och ska bland annat upprätta eller låta upprätta arbetsmiljöplanen när en sådan krävs.
Bas-U är byggarbetsmiljösamordnare för utförandet. Bas-U samordnar arbetsmiljöarbetet under byggskedet och ska bland annat hålla arbetsmiljöplanen tillgänglig och uppdaterad.
En skyddsrond är en praktisk metod för att systematiskt undersöka arbetsmiljön och upptäcka risker och brister. Under skyddsronden går man igenom arbetsplatsen och uppmärksammar sådant som kan orsaka ohälsa eller olycksfall.
Resultatet kan användas som underlag för riskbedömningar och beslut om arbetsmiljöåtgärder.
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall. Skyddsrond är en vanlig metod för att genomföra sådana undersökningar inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det avgörande är alltså inte enbart att genomföra en viss aktivitet som kallas skyddsrond, utan att arbetsmiljön faktiskt undersöks och att identifierade risker bedöms och hanteras.
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljöarbetet organiseras och genomförs. I praktiken kan därför en chef, arbetsledare, arbetsmiljöansvarig eller annan person som fått arbetsmiljöuppgifter ansvara för att planera och kalla till skyddsronden.
Arbetsgivarens övergripande arbetsmiljöansvar kvarstår även när arbetsmiljöuppgifter fördelas inom organisationen.
Vilka som bör delta beror på verksamheten och vilka risker som ska undersökas. Vanligtvis medverkar representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna, exempelvis chef eller arbetsledare och skyddsombud.
Vid särskilda arbetsmiljörisker kan det även vara lämpligt att ta med personer med specialistkunskap om exempelvis maskinsäkerhet, fallskydd, ergonomi eller andra relevanta områden.
Det finns inte ett generellt krav i AFS 2023:1 på ett visst antal skyddsronder per år för alla arbetsplatser. Arbetsgivaren ska däremot regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena.
Hur ofta undersökningar och skyddsronder behöver genomföras beror därför på verksamheten, riskerna och förändringarna på arbetsplatsen. Verksamheter med stora eller snabbt föränderliga risker kan behöva tätare kontroller.
Ett tillbud är en händelse eller situation som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Ett exempel kan vara ett föremål som faller från höjd utan att träffa någon, en person som nästan faller eller ett fel på en utrustning som skapar en farlig situation.
Tillbud är viktiga signaler i arbetsmiljöarbetet eftersom de kan visa på risker innan en allvarlig olycka inträffar.
Incident är ett bredare begrepp som verksamheter ofta använder för oönskade händelser, olyckor och tillbud. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter används bland annat begreppen olycksfall och tillbud.
En intern incidentrapportering kan vara ett effektivt sätt att fånga upp händelser och brister som behöver utredas eller åtgärdas.
Incident används ofta som ett samlingsbegrepp för oönskade händelser. Ett tillbud är en händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall men där den befarade skadan inte inträffade.
För arbetsmiljöarbetet är det viktigt att inte bara registrera händelser utan också identifiera bakomliggande orsaker och förebygga att de upprepas.
En incidentutredning är en strukturerad genomgång av vad som har hänt, varför det hände och vilka åtgärder som behöver genomföras för att minska risken för att något liknande händer igen.
Enligt AFS 2023:1 ska arbetsgivaren utreda orsakerna om en arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet eller om ett allvarligt tillbud inträffar. Fokus ska ligga på att förebygga framtida risker.
En incidentrapport dokumenterar en oönskad händelse. Den kan exempelvis beskriva vad som hände, när och var det inträffade, vilka arbetsmoment som pågick, vilka risker som identifierats och vilka omedelbara eller förebyggande åtgärder som har vidtagits.
En bra incidentrapport ger underlag för fortsatt utredning, riskbedömning och uppföljning.
Incidenthantering innebär att verksamheten arbetar systematiskt med att rapportera, bedöma, utreda, åtgärda och följa upp incidenter och tillbud.
Målet är inte bara att dokumentera det som redan har hänt utan att hitta bakomliggande orsaker och vidta åtgärder som förebygger nya olyckor och tillbud.
En arbetsmiljökonsult hjälper arbetsgivare och organisationer att identifiera och bedöma arbetsmiljörisker och utveckla åtgärder för en säkrare och mer hållbar arbetsmiljö.
Arbetet kan exempelvis omfatta riskbedömningar, skyddsronder, incident- och tillbudsutredningar, arbetsmiljörutiner, utbildning, arbetsberedningar och stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
C2 erbjuder särskild kompetens inom arbete på hög höjd, fallskydd, slutna utrymmen och andra riskfyllda arbetsmiljöer.
Extern arbetsmiljökompetens kan vara relevant när verksamheten saknar tillräcklig egen kompetens för en viss risk eller arbetsmiljöfråga. Det kan exempelvis handla om komplicerade riskbedömningar, arbete på hög höjd, fallskydd, slutna utrymmen eller utredning efter en allvarlig händelse.
Enligt AFS 2023:1 ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån när kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En arbetsmiljökonsult kan hjälpa arbetsgivaren att undersöka arbetsmiljön, identifiera risker och ta fram underlag till riskbedömningen. Specialiststöd kan vara särskilt värdefullt när arbetet innehåller risker som kräver särskild kunskap eller erfarenhet.
Att extern kompetens anlitas innebär däremot inte att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar försvinner.
C2 kan stödja företag vid planering och riskbedömning av riskfyllda arbeten, exempelvis arbete på hög höjd, fallrisker och arbete i slutna utrymmen.
Stödet kan anpassas efter arbetsplatsen och uppdraget och exempelvis omfatta riskbedömning, arbetsmetod, fallskyddslösning, räddningsberedskap och utbildningsbehov. Målet är att skapa praktiskt genomförbara arbetsmetoder där riskerna identifieras och hanteras innan arbetet utförs.
