EU direktiv och normer för Personlig skyddsutrustning
 
Personlig skyddsutrustning är ett begrepp som omfattar alla produkter som är gjorda för att bäras eller hållas av en person för att skydda mot hälso- och säkerhetsrisker.
 
För att en personlig skyddsutrustning ska få säljas i Sverige och andra EES-länder måste den uppfylla vissa säkerhetskrav och vara CE-märkt. Här följer en kort beskrivning av vad som gäller, med länkar till relevanta lagar och föreskrifter.

CE-märket
CE-märket är en symbol som sätts på produkter och som visar att produkten uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i ett eller flera EU-direktiv. Det fins inget krav på at produkten skall certifieras enligt någon EN norm. CE-märkning har sitt ursprung i EU:s strävan efter gemensamma regler vad gäller hälsa, säkerhet och miljö för produkter och en gemensam nivå som säkerställer ett skydd vid användningen. Dessa är också en förutsättning för den fria rörlighet för varor som man eftersträvar inom EU.

Maskiner, leksaker och elektriska apparater är exempel på produkter som omfattas av krav på CE-märkning för att få säljas. I regel är det tillverkaren som ansvarar för att de olika krav som beskrivs i lagen är uppfyllda.
 
Tre kategorier
Vilka krav som ställs på en personlig skyddsutrustning beror på vilka risker den ska skydda mot. Här finns tre olika kategorier (se nedan).
Samtidigt finns det ett antal grundläggande krav som alla produkter måste uppfylla. Det ska till exempel alltid finnas en bruksanvisning på svenska.

Allmänna krav
För all personlig skyddsutrustning gäller att tillverkaren eller dennes representant inom
EES-området ska: 

• sammanställa en teknisk dokumentation. Den ska innehålla alla relevanta fakta om de  åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller grundkraven i  föreskrifterna 
• upprätta en särskild, skriftlig försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning ("Försäkran om överensstämmelse") 
• lämna produktinformation, bland annat bruksanvisning på svenska 
  
• CE-märka produkten.
  
    

Enklare skydd/kategori I
I kategori I finns den enklaste typen av skyddsutrustning. Hit räknas bland annat diskhandskar och solglasögon.
För denna kategori krävs inte att någon oberoende part (Anmält organ; Notified body, NB, på engelska) kontrollerar produkten. Tillverkaren får själv intyga att utrustningen uppfyller kraven, så kallad självcertifiering.

Vanligaste skydden/kategori II
Många av de vanligaste personliga skyddsutrustningarna hör till kategori II. Här ingår bland annat hjälmar av olika slag, flytvästar, hörselskydd, halkskydd samt de flesta ögonskydd och skyddskläder.
För kategori II krävs typkontroll. Tillverkaren ska lämna utrustningen till ett anmält organ (notified body, NB, på engelska) för att få ett typkontrollintyg. Provningen sker normalt enligt så kallade harmoniserade standarder, som är gemensamma för EU (EN-normer). Den kan även ske enligt de grundläggande kraven i lagstiftningen.

Komplicerad utrustning/kategori III
Till Kategori III räknas personlig skyddsutrustning som ska skydda mot livsfara eller allvarlig bestående skada och där användaren inte själv kan upptäcka risken i tid.
Det kan till exempel handla om stark värme eller sträng kyla (över 100° C eller kyla under -50° C), elektriska risker, kemikalier och joniserande strålning. Kategori III omfattar även andningsskydd, inklusive dykapparater, samt fallskydd, till exempel selar och linor som ska förhindra fall från tak, båtar och vid bergsklättring.
Kategori III-utrustningar ska typkontrolleras. Dessutom tillkommer tillverkningskontroll, som kan vara stickprov av de färdiga produkterna eller kontroll av själva tillverkningsprocessen.

 
CE-märkning
Tillverkaren ska själv CE-märka utrustningen. Märkningen ska vara väl synlig, lättläst och beständig.
CE-märket ska sitta på varje produkt som tillverkas. Om det inte är möjligt på grund av hur produkten ser ut, är det tillåtet att bara sätta CE-märket på förpackningen. Andra märken som lätt kan förväxlas med CE-märket får inte användas. Hur CE-märkningen ska gå till anges i lagen om CE-märkning (SFS 1992:1534)

 
EU:s direktiv
De regler som gäller idag infördes när Sverige gick med i EES och senare i EU. EU:s direktiv om personlig skyddsutrustning (89/686/EEG) omfattar personlig skyddsutrustning både för arbetslivet och för privat bruk.
I Sverige svarar Arbetsmiljöverket för tillsynen av skyddsutrustning för arbetslivet och Konsumentverket för konsumentprodukterna.

Harmoniserade standarder
För att visa att de grundläggande säkerhetskraven i föreskrifterna och direktivet uppfylls kan
harmoniserade standarder användas. CEN/CENELEC (European Committee for
Standardization, Brussels) har därför fått i uppdrag att utarbeta sådana. Men det går också att
prova direkt efter grundkraven i föreskrifterna.
En standard innehåller fordringar och provningsmetoder, krav på hur produkterna ska märkas
utöver CE-märke och vad som bör finnas med i bruksanvisningen utöver vad som anges i
föreskrifterna.

Vem utfärdar typkontrollintyg?
För att få typkontrollintyg för CE-märkning av produkter i kategori II och III ska näringsidkaren vända sig till ett anmält organ (notified body, NB, på engelska), det vill säga ett organ som har anmälts för kontroll av personlig skyddsutrustning. I Sverige är SWEDAC den instans som utser anmälda organ och som kan lämna uppgift om vilka anmälda organ som finns, både i Sverige och inom EES i övrigt.
För att få hjälp med provning av produkter, även produkter av kategori I, kan man vända sig till ett ackrediterat laboratorium. Även här är det SWEDAC som har uppgifterna.